Dåliga nyheter bra nyheter

Enligt en tråd på Svenska Bonsaisällskapets forum har EU tydligen satt stopp för importen av många de asiatiska arter som används till bonsai. Verkar väldigt surt. Jag hade ju planer på att köpa en Kinesisk alm i vår. Får se om det alls är möjligt.
Kanske inte någon nyhet i egentlig bemärkelse men med anledning av ovan beskrivet förbud hittade jag Walter Palls bonsaiblogg och den verkar väldigt bra. Fina bilder.
Värt att kolla upp:
http://walter-pall-bonsai.blogspot.com/

God Jul

Kejsaren älskade sitt miniträd och lät skapa en skola där eleverna skulle lära sig att forma likadana. Gumman fick lära ut sina tekniker hur hon nöp bort skott och lindade grenar. Det var så bonsai i dess nuvarande form började. Typ.

Julkalender 23

Kejsaren hade inga problem att fylla hinken och så fort gumman doppat krukan började en lönnplanta att växa. Hela dagarna satt gumman vid den och klippte av grenar och skott som sköt ut ur stammen som växte fortare än något annat träd rådgivaren någonsin sett. Det tog bara några dagar innan gumman blev tvungen att ta upp trädet ut krukan och klippa bort lite rötter för att de skulle få nog med plats.
På en vecka skapade hon en miniatyrkopia av det enorma träd som stått på kejsarens föräldrars gård. Det hade samma tjocka stam och vackra grenar. Barken såg gammal och sliten ut och rötterna förgrenade sig över ytan som en solfjäder.
- Ta med dig det här till kejsaren, sa gumman, så ska du se att han kommer på bättre tankar.

Julkalender 22

- För att få trädet att växa fortare än det är möjligt måste jag kunna sänka ner det i kejsarens tårar, förklarade gumman.
- Det är ju omöjligt, utbrast rådgivaren, trädet är ju enormt.
- Jag menar inte det trädet och jag menar inte hela trädet, sa gumman och skrattade. Hon tog fram en kruka som inte var särskilt djup eller stor och visade hur hon sänkte ner den i en hink med vatten. Sedan tömde hon ut vattnet och gav rådgivaren hinken.
- Här, fyll den här med kejsarens tårar. Om det behövs måste du få honom att gråta genom att dra upp alla smärtsamma minnen av hans föräldrar igen.
När rådgivaren gått släppte gumman ner ett frö i krukan och täckte över det med jord.

Julkalender 21

Nästa dag sökte sig rådgivaren ner från sin klippa. På vägen passerade hon det hus där den gamla gumman som kunde tala med träd bodde. Tanten gick omkring med en tång i sin trädgård och klippte av grenar här och där.
- Ursäkta, men kan du verkligen tala med träd? Frågade rådgivaren.
- Ja och jag skulle kanske kunna hjälpa dig och din kejsare..
- Jaaa! Ropade rådgivaren och avbröt den gamla kvinnan.
- Men för att det inte ska ta många år behöver jag något speciellt av kejsaren.
- Vad då?
- Kom ska jag berätta, sa gumman och visade rådgivaren in i sitt hus.

Julkalender 20

Nästa dag hade kejsaren slutat att gråta men satt bara tyst för sig själv och vägrade äta.
- Det finns inget mer jag kan göra här, sa rådgivaren och såg ut genom fönstret.
Kejsaren svarade inte. Han fortsatte bara att stirra in i väggen.
- Jag har gjort mitt bästa men nu kan jag inte göra mer, upprepade rådgivaren och gick sedan sin väg. Då hon passerade trädet såg hon hur det hade börjat luta, som om det var påkommet med att låtsas och nu lika gärna kunde dö så att alla såg det.
Hon vandrade ut mot havet och ställde sig högst upp på en klippa. Solen gick ner medan hon stod där stilla. Frusen somnade hon till sist liggandes på klippan vid havet.

Julkalender 19

Alla i närheten av slottet var nyfikna på att se, eller höra, gumman prata med trädet. De samlades på borggården då hon långsamt kom ridandes på en åsna.
- Är det här trädet? Frågade hon då hon suttit av.
- Ja, hur mår det? Undrade kejsaren.
- Det behöver jag inte ens prata med för att se att det är dött. Se här, sa hon och körde in handen i stammen och drog ut ett stycke ved. En suck gick genom folkmassan och sedan föll kejsaren ner på knä och började att skrika.
Rådgivaren ställde sig bredvid honom och försökte trösta men det var omöjligt. Han bara grät och grät.
- Jag ser inget speciellt med den där träbiten, viskade botanikern till gumman.
- Ha! Då kan du inte mycket om träd, sa gumman och red iväg igen.

Julkalender 18

Trädet var nedgrävt och över bygden vilade en spänd förväntan. I byarna skötte man sina sysslor som vanligt men alla var beredda på en stor smäll – en katastrof. Ingen sa något men alla förberedde sig på det värsta.
- Det verkar ta sig bra, sa botanikern då det gått två månader. Eller, det händer ju inte så mycket, men det verkar ju inte dö, fortsatte han förvirrat.
- Vad menar du? Sa kejsaren bestämt. Förklara dig eller.. ja, jag vet inte. Kejsaren hade aldrig hotat någon förut och han ville inte göra det nu heller.
- Jag menar bara att det inte går att se om trädet mår bra eller dåligt för att det gått så kort tid. Ja, och sen är det ju vinter så trädet är i vila och kommer inte att vakna förrens till våren... men det finns ett sätt att ta reda på om det lever. Det finns en gumma som kan tala med träd med hjälp av magi.
- Då vill jag att du kontaktar henne och ber henne prata med mitt träd.

Julkalender 17

Med kejsaren på sin häst några meter bakom vagnen med det viktiga trädet fortsatte de den följande morgonen. För varje grop de körde över och till och med då vägen svängde ropade han till av förfäran. Resan blev lång och jobbig men de kom till slut fram till borggården.
- Då var det bara att gräva ner trädet på sin nya plats, sa experten på logik och nickade belåtet.
- Bara och bara, muttrade botanikern. Det måste överleva i den nya miljön och rötterna har fått sig lite törnar under resan.
- Törnar? Vad säger du? Kejsaren var utom sig. Det måste överleva.
- Vi kan bara hoppas, sa botanikern och tog en spade för att börja gräva där kejsaren bestämt att det skulle stå.

Julkalender 16

- Vad gör du min son? Vad gör du med vårat träd? Kejsaren satte sig upp i sängen och såg sin fars spöke rätt i ögonen. Det vände sig om med en suck och såg ut på trädet där det stod surrat på vagnen.
- Jag ska bara ta det till min borg, stammade kejsaren fram.
- Det kommer att dö, förkunnade spöket och svepte fram och tillbaka genom rummet.
- Åh, nej, mina experter har lovat mig att allt ska gå bra. Det kommer att klara av resan, far.
- Det kommer att dö, fortsatte spöket, vårat allra finaste träd kommer att dö.

Julkalender 15

När de ätit sin frukost kom ett gäng ryttare med nya hästar. Det var de som stått och väntat vid nästa byte som förstått att något gått fel i stormen. Tillsammans hjälptes de åt att räta upp vagnen och ställa tillbaka trädet. Med ordentliga rep runt hela vagnen och krukan gjorde de så att ekipaget skulle kunna tåla mera oväder längs vägen.
Med de nya hästarna fastspända för vagnen drog de så iväg och stannade inte förrens de skulle äta middag. De satt runt ett bord på ett värdshus då kejsaren kom inrusande.
- Hur går det? Hur mår mitt träd? Var det enda han frågade, gång på gång. Klarade ni er undan stormen?
Rådgivaren lugnade honom, såg på experterna och svarade sedan:
- Ja, det var ingen fara.

Julkalender 14

När rådgivaren vaknade till liv igen sken solen och en ko stod och såg fundersamt på olycksplatsen. Hon reste sig upp på stapplande ben och såg sig om i förödelsen. Tursamt nog hade ingen kommit till skada. Både experten på botanik och logistikproffset vaknade då hon rörde vid deras axlar. De satte sig upp och bedömde skadorna som lindriga. Vagnen skulle gå att ställa på sina hjul igen och trädet hade fallit ner i en dunge och bara brutit en gren. Det största problemet var att alla hästarna var borta.
Rådgivaren letade upp den mat de fraktat på kärran och de satte sig i solen för att äta en stadig frukost.
- Det är ingen idé att vi försöker lösa något på tom mage, förklarade rådgivaren och tog en tugga av ett bröd. Hon försökte hålla upp en fasad av att allt skulle gå att lösa, men hennes händer skakade efter nattens händelser och hon kunde inte riktigt tänka klart.

Julkalender 13

Regnet och blåsten tog det muntra sällskapet med överraskning. Hästarna började tveka och de kunde inte hålla lika högt tempo då vägen luckrades upp av rännilar och översvämmade diken. Till slut gick ekipaget i skritt och rådgivaren såg oroligt upp mot himlen varje gång en blixt sken upp. Marken skakade och de hade ingenstans att ta skydd.
- Vi måste skydda.. mer hann hon inte säga innan allting blev ljus och hästen kastade henne ur sadeln. Med ett bedövande brak välte vagnen. Draghästarna slet sig loss och galopperade iväg. På marken låg hela följet avsvimmat.

Julkalender 12 (Halvvägs)

Samtidigt som kejsaren red ut från borggården hopade sig stora svarta moln på himlen. Det tog inte länge innan regnet öste ner och åskan mullrade dovt.
- Tänk om blixten slår ner i mitt träd, ojade sig kejsaren och fortsatte att rida trots att vindarna slet hårt i hans kläder. Kanske sträcker sig inte ovädret ända fram till mitt värdefulla ekipage. Kanske lunkar de på där i solsken och allt går som det ska. Kanske river vinden av trädet från vagnen och bryter alla dess grenar. Kanske slår blixten ner i trädet och det splittras i tusen bitar. Jag hoppas de har sökt skydd och bara väntar ut vädret. En blixt som lyste upp hela himlen avbröt kejsaren i hans tankar och han blev tvungen att lugna sin häst.

Julkalender 11

Den natten sov kejsaren gott men vaknade ändå och tyckte att det var något som kändes konstigt. När han såg mot fotänden av sin säng såg han där ett spöke.
- Aaaaaaah! Skrek han och drog täcket över huvudet.
- Det är ingen fara min son, sa spöket och kejsaren kände igen sin pappas röst. Vi har det bra, mitt barn, och jag vill att du också ska ha det bra. Försök komma över sorgen och lev ditt eget liv. Kom bara ihåg att du verkligen måste ta hand om den gamla lönnen på våran gård. Den planterade våra förfäder för länge sedan.
Och så var spöket borta.
- Jag måste se hur det går för mitt träd, tänkte kejsaren. Han klädde på sig i en hast och gick ner till sin häst.

Julkalender 10

Till slut spred sig nyheterna ända till kejsaren och de i hans närhet såg hur en ljusstrimma tändes i hans ögon. Med rak rygg och spänstiga steg gick han ut på sin balkong och såg ut över det område han skulle ta hand om. Han blev förfärad då han såg hur lite det växte på åkrarna runt slottet och bad om att få veta vad som pågick.
- Vi måste genast börja bygga konstbevattning till våra grödor och gödsla rikligt, förklarade han. Redan samma kväll var det många som åt sig mätta för första gången på länge.

Julkalender 9

I full fart började det klumpiga ekipaget tillryggalägga den utstakade sträckan. Längs vägen samlades folk som sett det stora trädet röra sig genom landskapet och såg förvånat på då hästarna slet för att dra kärran. Ryktet spred sig och när de närmade sig en större by hade invånarna dukat upp till fest och medan hästarnas hovar dundrade mot marken skålade byborna och lyckönskade trädet på sin färd mot slottsgården.
På den första dagen hann de dra trädet den planerade sträckan snabbare än de trott. Botanikern gick ett varv runt vagnen och sade att det såg strålande ut. Allt skulle lösa sig.

Julkalender 8

Rådgivaren var förtvivlad.
- Hitta på något! Hur ska vi göra? Nästan skrek hon åt sina experter. De stod tysta en lång stund men så fick botanikern en idé.
- Om vi fyller vagnen med jord och planterar trädet i den kan det nog klara sig hela vägen. Vi måste bara ha en jättearm att lyfta upp det med... Han avbröts av experten på logistik som ropade:
- Det är inget stort problem. Låt oss bygga en kran!
Med gemensamma krafter grävdes trädet upp då snickarna konstruerat en lyftkran och det sattes på plats i vagnen.
- Vi ger oss av omedelbart, förklarade rådgivaren.

Julkalender 7

I veckan som följde började rådgivaren att samla ihop traktens alla hästar och vagnar. De fyllde varje vagn full med ved och red sedan i galopp från kejsarens föräldrars hus till slottet. När de tre hästarna som drog varje kärra blev för trötta bytte man ut dem mot tre nya. Man kontrollerade avstånden och bestämde att det efter en avklarad sträcka skulle stå nya utvilade hästar så att det, när man sedan väl gjorde samma resa med trädet, skulle gå så fort som möjligt.
Måtten togs även på den stolta lönnen och en vagn började tillverkas av flitiga snickare men när den just blivit klar kom beskedet att det skulle ta fyra dagar att göra resan. Det spelade ingen roll hur fort man hetsade hästarna att galoppera det skulle ändå aldrig gå på en dag.

Julkalender 6

- Jag vill att ni tar hit det, sa kejsaren plötsligt en morgon.
- Huset? Frågade rådgivaren.
- Nej, trädet. Det där trädet har jag lekt i som liten och det har alltid funnits där för mig så länge jag kan komma ihåg. Jag vill ha det på min borggård.
- Jag ska genast se till att det förs hit, sa rådgivaren och red iväg med experter inom logistik och botanik.
- Det är omöjligt, sa experten på logistik. Det finns ingen hästkärra som kan ta ett så där stort träd.
- Då får vi bygga en, förklarade rådgivaren.
- Det måste ske på en dag om inte trädet ska hinna dö under färden, sa experten på botanik och skakade långsamt på huvudet. Det finns inga hästar som kan dra ett så stort träd så långt på så kort tid.
- Det måste ske på en dag, proklamerade rådgivaren bestämt.

Julkalender 5

Efter en månad då rådgivaren försökt få kejsaren att gå långa stärkande promenader, dricka olika örtbrygder, kallbad och hypnos kom hon på en idé. För att mildra sorgen lät hon protektoratets duktigaste målare göra en tavla över föräldrarnas hus och den enorma lönn som stod på deras gård. Framför huset stod föräldrarna leende och finklädda.
När kejsaren fick se tavlan lyste han upp för en sekund men sjönk sedan in i sig själv igen. Rådgivaren försökte få honom att betrakta tavlan varje morgon och även om han slutade gråta var han fortfarande väldigt nere.

Julkalender 4

Kejsarens rådgivare vara villrådig. Hon hade ingen aning om hur hon skulle trösta den gråtande härskaren. Dagar gick, veckor gick och provinsen började brottas med svåra ekonomiska bekymmer. Till och med årstidens skördar gick fel och i många områden började det bli ont om mat. Allting var uppbyggt kring kejsaren och hans ekonomiska och administrativa förmåga.

Rådgivaren försökte med allt men ingenting fick kejsaren att sluta sörja.

Julkalender 3

Den 3:e december 1208 kom en ryttare inridande på slottsgården i galopp. Hon hoppade av hästen i fart och gick med raska steg upp till kejsarens rum. Hästen stod flåsande kvar i skuggan av några lönnar och tog igen sig.

När den hörde det hjärtskärande skriket från slottets torn spärrade den upp ögon och näsborrar, hoppade upp i luften och sprang sin väg. Allt som kom i dess väg välte eller krossades under dess hovar. Hästen skenade tills den nått utkanten på den sjunde byn och skriket inte längre kunde nå dess öron.

Vad ryttaren kom för att meddela var att härskarens föräldrar var döda. Den natten kunde ingen sova på grund av kejsarens skrik och gråt.

Julkalender 2

I norra Japan på 1200-talet fanns det en kejsare som styrde över tre städer och sju byar. Det var en väldigt givmild och glad härskare som var omtyckt av sina undersåtar. Han hade lämnat sitt slott till förfogande för protektoratets alla barn. Där föregick undervisning och lek i de stora salarna mellan tidig morgon och sen kväll.

Människor var lyckliga och det hade inte utkämpats ett krig så länge huvudpersonen för vår saga varit vid makten.

De dagar han inte tillbringade med barnen i slottet skötte han sina administrativ sysslor på ett berg vid havet. Vissa nätter föll hans ögon igen där ha satt och han sov under bar himmel och vaknade då solen gick upp.

Julkalender 1

Bonsai sägs komma från Kina men utvecklades till sin nuvarande form i Japan. Ordet betyder ungefär ”växt i kruka” eller ”växt i skål”. Den här julkalendern kommer att handla om en japansk kejsare på 1200-talet och en stor sorg.

Kalender och uppehåll

I morgon publicerar Miniskog den första delen i den otroligt spännande julkalendern som inte har något med den traditionella västerländska europeiska julen att göra. Ja, förutom 24 avsnitt.

Efter att det rafflande slutet avslöjats kommer Miniskog att göra ett uppehåll. Kalla det vintervila om du vill. 1 februari 2009 kommer bloggandet att börja igen utan någon som helst tid för att låta bloggen vakna upp långsamt ur idet.

Enkät

Enkäten jag gjorde här på sidan visade häpnadsväckande resultat. Hela 57% av de tillfrågade var intresserade av att börja med bonsai. Vilket dessutom var en sorts extra fråga i enkäten som egentligen gick ut på om de tillfrågade redan hade provat. Men vilka siffror!

Rågång 2

Efter att ha varit på och klippt i Oliv B var det nu dags för Oliv A. Jag bestämde mig för att klippa ner toppen väldigt mycket. Ska se hur den reagerar på det. Förhoppningsvis växer det ut ett litet skott, eller flera, som kan bilda en ny topp.

Tror inte att jag någonsin kommer att lyckas få bladen att se realistiska ut på något sätt, (på någon av mina nuvarande projekt) men det är en senare fråga. Jag vill bara lära och lära och lära och göra och göra och göra.

Tång

Min hypervassa tång som klipper av allt. Väldigt bra grej. 

Det är klart det går bra med en vanlig sekatör men tids nog vill man ha en riktigt rå tång. Den här kostade mig lite drygt trehundra kronor. Ganska dyrt för en tång kan man tycka men jag hoppas att jag bara behöver köpa en, så länge jag sköter den väl.

Rågång 1

Vilken slakt. Likt ett elbolag som röjer rågångar för att dra sina ledningar gick jag loss på Oliv B och genomförde det klipp jag länge tänkt på. Nu är det inte mer än en stam kvar.

Trail and error helt enkelt. För att lära sig något som nybörjare är det lika bra att bara försöka. 

Ännu mera ympning

Jag har länge tänkt ympa in den grenen som syns längst ner till vänster på bild 1 i stammen, för att få en gren som ska växa lite mer mot den tänkta vindriktningen. Bild 2-5 visar hur jag gjorde ett litet snitt i både stammen och grenen och sedan satte ihop dem med buntband. Buntband är väldigt smidigt men man får passa sig så att de inte gör fula märken i barken.

På sista bilden syns hela plantan med den nya ympningen. Nu är det bara att vänta någon dryg månad för att se om det lyckats.

Jag hoppas det.

Tvära kast

Bara för fem dagar sedan presenterade jag en ny planta som jag håller (höll) på att skapa en bonsai av. Nu är den borta. Jag har som sagt länge krånglat med den och inte känt att den kommer att bli bra någonsin. Den har lärt mig en del om Benjaminfikusar men idag bestämde jag mig för att kasta den.

Jag köper hellre en ny planta med större potential eller fokuserar på de jag redan har som jag tycker om. Och nej, jag hade inte kunnat ha kvar den bara som krukväxt. Just nu är jag helt enkelt lite besatt: antingen bonsai eller så inte alls.

Bonasaifarm

Låg framför datorn igår och laddade ner avsnitt från bonsaifarm.tv. Helt okey gratis-bonsai-tv-avsnitt. De hade varit i den här byn utanför Tokyo som är världens mest kända bonsai-odling och filmat. Det var skoj att se på. En site jag rekomenderar trots att videokvaliteten ibland är så dålig att det är svårt att se hur vackra bonsaierna verkligen är.  

November

November är en svår månad. Jag är sugen på att klippa lite i mina plantor men samtidigt blir det bara mörkare och mörkare. Oliverna och Buxbomen borde väl ha vintervila nu så att beskära dem blir ju helt fel. Min Fikus Microcarpa däremot verkar klara av det försämrade ljusförhållandet ganska bra. Jag är villrådig och skulle helst vilja att det var vår.

Kanske finns det något att lära sig här. Tålamod. Jag ska försöka.

Ja vad ska man skriva..?

Efter att ha skrivit varje dag i en månads tid nu börjar ämnena för den här bloggen tryta. Och helst vill jag ju ha bilder att visa upp. Men en fredagskväll som denna får bli ett undantag..

Verktyg

Här är ett bra verktyg som man lätt kan göra själv. Jag köpte en gaffel (för 1kr) på Myrorna som hade väldigt långa tänder. Sedan är det bara att bryta av de två mellersta tänderna så får man en användbar jordpetare. Den är bra att ha till hands då man ska plantera om sina växter och ska försöka få bort jorden som är mellan rötterna. 

En ny spelare

Det har blivit dags att introducera en ny spelare på banan. En Benjaminfikus som jag länge varit osäker på om den platsar för att visas upp på bloggen. Nu är det alltså dags.

Jag kallar den Spikrak. Den har blivit misshandlad med en nybörjares otåliga nit på otaliga olika sätt. Hela tiden har den varit helt rak. Jag har försökt ympa in grenar men misslyckats och tänkt bredda stammen men givit upp. På bilden syns de små sticklingar jag buntat fast tänkta att sammanfogas med moderplantan, som jag senare tog bort.

Kort sagt tycker jag att den är ganska ful och har väldigt lite potential att bli en vacker bonsai men den har hängt med länge och jag kan inte riktigt göra mig av med den. Kanske kan den fungera som ett varnade exempel. 

Julkalender

Miniskog har glädjen att meddela att en alldeles egen specialskriven julkalender kommer att publiceras här i december. En saga som inte har något med julen att göra men självklart kommer att beröra ämnet bonsai på något sätt.

Den 1:a december kör den igång med 24 spännande avsnitt.

Missa inte detta!

 

En annan blogg

Hittade en annan bonsaiblogg som hade väldigt mycket bilder på bonsaier i olika stadier. Det var ju inte svårare än att söka på bonsai och blog på google men här är ändå adressen:

http://www.orlandobonsai.com

Bok

Jag har fått min bok som jag beställde. Den svarade väldigt väl på mina förväntningar; den är snygg och välskriven. Mycket av det som står om bonsai i allmänhet är ju samma i alla böcker så det är inte så spännande men den ger exempel på 24 plantor som fungerar bra som bonsai inomhus. Det är klart man blir sugen på att testa alla.

Jag skulle säga att det är en bra bok för den som är sugen på att pröva. Men, som de skriver i boken: "But beware, bonsai can become a passion."

Anlag

Vad krävs det egentligen för att bli intresserad av bonsai? En önskan av att vilja forma naturen likt en gud? Drömmen om att lämna något efter sig som är större än sig själv - bildligt talat alltså. Träd har alltid fascinerat människor. Att ha ett litet träd med kraftiga rötter som griper tag kring jorden och bär på en egen liten historia räcker kanske som drivkraft. Själv gillar jag bara saker som förändras. 

Krullade blad

Med oliv B har det inte hänt mycket sedan sist. Den växer lite grann här och lite grann där. Den verkade må bra men så började några blad att krulla upp sig. Jag har för mig att det kan bero på att den är för torr, eller att den är för blöt. Båda sakerna kan tydligen visa sig med krullade blad. Kanske reagerar den på att det blivit kallare ute och luftfuktigheten sjunkit ännu mer.

Jag vet inte.

Krukor

Till våren blir det till att köpa krukor. De är väldigt viktiga för att bonsaiens karaktär. Som jag förstått det ska man tänka på färgkombinationen träd-kruka då man bestämmer sig. Dessutom finns det flera olika sorter och de passar bäst till olika stilar av bonsai.

Den stora skillnaden mot en vanlig blomkruka är att bonsaikrukor är  så mycket mindre. För att få samma planta att överleva i kanske en femtedel så mycket jord krävs det omvårdnad.

Oliv A en månad senare...

En månad sedan senaste bilden på Oliv A ser den ut så här. Den har faktiskt vuxit mer än jag trodde den skulle göra. Ljuset den får är nog dock för svagt eftersom bladen blir så hemskt stora, men det gör inget just nu. Jag är mest glad att den fortfarande lever och växer.

Vissa grenar verkar dock nästan ha dött eftersom det där inte skjuter några nya skott. De kanske vaknar till våren. Allt händer till våren.

Besökare

En fördel med att jag har min blogg under google är att jag gratis kan få information om hur många som varit inne och läst varje dag. Ironiskt nog blev det en besökarexplosion då jag skrev om trojanen som drabbat Blogger för folk intresserade av viruset hittade till min Bonsaiblogg.

Om jag skriver här att Britney Spears nog inte har någon bonsai kanske jag får ännu fler träffar...

Bildserie på buxbomen

Här är en serie bilder på hur jag klippte ner och lindade min buxbom. Det var roligt och jag blev själv ganska nöjd med resultatet. Jag rensade bort en del grenar och tyckte mig få till en ganska bra avsmalning uppåt. Skulle egentligen behöva korta de övre grenarna lite så att de inte är lika långa som den nedersta grenen för att få till den klassiska bonsaitriangeln; långa grenar längst ner och kortade högre upp. 

Som en stiliserad gran fast med mer känsla.

Stammen var betydligt hårdare än på en Fikus och således svårare att böja. Det kändes mer som om grenarna skulle gå av än få en ny form.

Efter att jag gjorde det här har det inte hänt mycket. Den verkar inte ha dött men den visar inte tydliga tecken på att växa heller. Tror dock att den växer väldigt långsamt - sådana plantor har ju ofta hårdare stam. Kanske hör det årstiden till och den kommer att skjuta nya skott i vår. Jag hoppas det.

Bonsaisällskapet

Om man är intresserad av bonsai finns det mycket matnyttigt att läsa på Svenska Bonsaisällskapets hemsida: www.bonsaisallskapet.se.

I deras forum kan man hitta svar på många frågor man har och man behöver inte vara medlem om man bara vill läsa.

Bonsai + Virus

Jag fick det berättat för mig att en besökare på min blogg hade fått ett virus på sin dator och att den på något sätt var förknippad med den här bloggen. I alla fall enligt det antivirusprogram som upptäckte filen. Den hette js/cardst.a. Om du läser det här kanske du också har fått filen. Sök på den och radera den.

Om man googlar den får man fram att det är ett javascript som försöker övertyga datoranvändaren att ge ut sina kreditkortsupplysningar. Det ska man alltid vara väldigt försiktig med på internet.

Eftersom det här är en gratissida och jag bara kan skriva nya inlägg och ändra layouten kan jag bara hoppas att det inte stämmer eller att det bara var en engångshändelse.

Avledningsmanöver

Som nybörjare har jag märkt att den här bloggen är bra för mina bonsaier. Istället för att vara på dem hela tiden och klippa och greja kan jag istället fila lite på en bild att lägga upp här. Eller bara fundera på vad jag ska skriva.

Det betyder att plantorna får vara ifred och bara växa till sig, vilket de verkligen behöver få göra.

Bonsai + knark

Nu börjar det märkas att dagarna blir kortare och det kan vara på plats med stödbelysning till de tropiska plantor man som bonsaiodlare hushåller med. Vilken sorts lampa man ska ha och vilket ljus som är bäst är en hel vetenskap och det finns mycket att läsa på internet. Med risk för att väcka ett intresse för att börja odla något olagligt kan man hitta ganska mycket information hos de som är odlar cannabis. Bland de finns många som testat alla möjliga ljuskällor för att få tropiska växter att växa fort och mycket i svenska hem, eller till och med garderober. Något jag snappade upp då jag hängde lite på Svenska Bonsaisällskapets forum.

Vintervila

Idag är det ungefär 40 dagar tills mina växter ska flytta in i den nya lägenheten. Där ska de få bo i ett kallt rum över julen och få sin vintervila. Särskilt olivplantorna är betjänta av att få några veckor i en temperatur nära noll grader. Det blir helt enkelt som en liten artificiell grekisk vinter som de ska få vara med om.

Oliv B igen

Oliv B efter att jag klippt ner den ganska mycket. Den ser ju mest ut som en stam vilket är väldigt tråkigt men den växer och frodas så det finns ju alltid något som jag kan lära mig från att arbeta med den. Har funderingar på att klippa ner den ännu mera så att det blir en mini mini bonsai i kvaststil. Eller kanske bryta av stammen och skapa en död del längst ut - det skulle kunna se ut som om den blivit träffad av blixten.

Beskärning

Två bilder på oliv A. Den första är tagen snart på att jag lindat och format den. Bild två är efter att jag beskurit några grenar. Jag har inte riktigt bestämt mig för hur jag ska göra med toppen. Kanske kommer jag att klippa ner den ännu mer och böja upp en gren som ny topp, eller behålla den nuvarande.

Just nu är jag mest intresserad av hur snabbt och var den växer. Det verkar som om olika delar på plantan tar en beskärning olika väl. På vissa ställen dyker det upp nya skott nästan direkt och på andra verkar det stå helt still.

Sticklingen igen

På den här bilden har jag klippt ner sticklingen lite och bestämt mig för att det här ska vara framsidan, med allra största sannolikhet. Om man ska hålla sig till de strikta reglerna kring bonsai-stilar tror jag att en tvillingstam egentligen ska börja närmare jorden. Eventuellt skulle jag ju kunna plantera den djupare ner i jorden och hoppas att det växer ut rötter närmare förgreningen eller så skiter jag i traditionerna och gör på mitt eget sätt. Den kommer ändå att sticka ut från stilreglerna då jag har tänkt mig att stammarna ska följa varandra på ett ganska harmoniskt sätt. Vad som händer får tiden utvisa.